Begravningens begrepp

himmel och hav
 
Här kan du hitta förklaringar på några av de termer som förekommer i samband med en begravning.
 

Askgravlund är ett skötselfritt men inte anonymt gravskick utan gravrätt. Det blir alltmer vanligt och finns i många olika utformningar.
 
Begravningsordning
Med begravningsordning menas den ordning som begravningsceremonin följer.
Vanligtvis talar man om tre olika ordningar: Svenska Kyrkans ordning, Annan ordning och Borgerlig ordning.
 
Begravningsofficiant
Begravningsofficiant är den person som leder begravningsceremonin. Om ceremonin sker enligt Svenska Kyrkans ordning är prästen officiant.  Den som leder en borgerlig begravning kallas borgerlig officiant.

 

Begravningsprocession
Att under högtidliga former följa den avlidne till graven. Antingen till fots eller i följefordon efter kistan. Kistan bäres eller transporteras med hjälp av fordon.
 

Bisättning innebär att den avlidne sveps och läggs i en kista samt transporteras av begravningsbyrån till församlingens avsedda lokal för förvaring i väntan på begravning eller kremering.
 
En bisättningslokal är ett förvaringsrum för kistor i väntan på begravningsceremoni, kremation eller gravsättning. Bisättning är att föra den avlidna till bisättningslokalen samt förvaringen av kistan.
 
Bouppteckning
Förteckning över tillgångar och skulder i dödsboet. Bouppteckningen som även klargör vilka som är dödsbodelägare, skall registreras hos Skatteverket.
 
Bårtäcke
Vävnad eller broderi som numera under begravningsceremonin läggs över kistan. Bårtäcke tillhandahålls ofta av hemförsamlingen. (Kan även vara en föreningsflagga, ett överkast eller en vacker duk.)
 
Bärare vid begravning
De bärare som erfordras för att kistan skall kunna bäras in i kyrkan eller kapellet samt ut ur detsamma i samband med begravningsceremonin. Dessa bärare bär också kistan med den avlidne fram till graven och där sänker den
 
Defilering
Med uttrycket avses ordagrant att under avskedet gå runt kistan till skillnad mot att gå fram till kistan och sedan tillbaka samma väg. Det går att defilera i slutet av ceremonin om så önskas.
 
Dödsbo
De tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter som den avlidne lämnar efter sig. De olika dödsbodelägarna svarar gemensamt för dödsboet och dess avveckling.
 
Dödsboanmälan
Ett alternativ till bouppteckning som görs av socialförvaltningen i de fall den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och andra kostnader i anledning av dödsfallet.
 
Dödsbodelägare
De som är delägare i dödsboet, d v s efterlevande make, sambo, arvingar och eventuella testamentstagare
 
Efterlevande
De personer i familjen, släkten och bekantskapskretsen som den avlidne lämnar efter sig. Med efterlevande avses ofta nära anhöriga, men även mer avlägsna vänner och bekanta räknas också som efterlevande.
 
Familjegrav
Gravplats med plats för flera gravar (kistor eller urnor).
 
Flaggregler
Regler för handhavande av Svenska flaggan. Det är i första hand sorgehuset som flaggar, men även andra som vill visa sin sorg kan göra det. Man kan också flagga på den dödes arbetsplats. Flaggan hissas på halvstång vid två tillfällen: På dödsdagen, eller dagen efter, och på begravningsdagen. När begravningen är över på begravningsdagen, hissas flaggan åter i topp. När man flaggar på halv stång ska flaggan först hissas i topp och sedan halas ner till 2/3 av stångens höjd. På fasadstänger ska flaggan däremot befinna sig mitt på stången. Innan flaggan halas ska den först hissas i topp.
 
Gravbrev
Gravbrevet är ett utdrag ur gravboken eller gravregistret. Ett gravbrev skall bl.a. innehålla uppgifter om vem eller vilka gravrätten har upplåtits till, upplåtelsetiden, de villkor som gäller för upplåtelsen, och vem eller vilka gravrätten skall gå över till, om det har bestämts.
 
Gravrätt
Den rätt som uppkommer när en bestämd gravplats på en allmän begravningsplats upplåts av den som förvaltar begravningsplatsen till någon för gravsättning.
 
Gravskick
Ordets egentliga betydelse är typ eller skick av grav som
jordgrav, urngrav askgravlund  eller minneslund mm.
 
Gravskötsel
Att sköta en grav och hålla den i ordnat skick. I uttrycket ingår vanligtvis också att plantera växter, tända ljus och lägga ut gravsmyckningskransar mm. Ansvaret för att en grav sköts gör gravrättsinnehavaren som kan sköta graven själv eller låta kyrkogårdsförvaltningen göra det.
 
Gravvård
I dagligt tal används ofta ordet gravsten även om gravvårdar förekommer i andra material, exempelvis trä, gjutjärn, glas, keramik mm. Gravvården är ett minnesmärke över den eller de som vilar i graven och det vanligaste är att endast gravera in namn och årtal samt någon vacker bild eller symbol.
 
Griftetal
I första hand avses dock prästens eller officiantens tal under begravningsakten. Griftetalet som en del i begravningsgudstjänsten inom Svenska kyrkans ordning är riktat till de närvarande, anknyter till den döde och gestaltar det kristna hoppet, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
 
Kolumbarium
Nischer för förvaring av askor i urnor. Nischernas storlek varierar med det antal urnor som nischen/graven ska rymma. Kolumbarier finns huvudsakligen inomhus, exempelvis i stenväggarna under kyrkor eller i särskilda lokaler i anslutning till kyrka/kapell. Det förekommer också att kolumbarier inryms i särskilda murar utomhus, s.k. urnmurar.
 
Kondoleans
En hälsning till de närmast anhöriga som ett bevis på deltagande i någons sorg. Kondoleansen kan ske genom ett besök eller genom att översända ett skrivet kort eller ett brev blomma eller minnesgåva(fond).
 
Kremering
Förbränning av stoftet efter en avliden person. Synonymt med eldbegängelse eller kremation. Kremeringen sker i särskild krematorieugn på något krematorium. Kremeringen sker vid en temperatur om ca 800 – 1000 grader och tar normalt ca 1,5 timmar.
 
Kyrkogårdsförvaltning
Den avdelning inom församlingen (eller kommunen när det gäller Stockholm och Tranås) som sköter begravningsverksamheten. Kyrkogårdsförvaltningen har anställda tjänstemän och arbetare men leds av politiker, vanligtvis en politisk nämnd (kyrkogårdsnämnden) eller direkt av kyrkorådet.
 
Minneslund
Gemensamt gravområde för anonym nedgrävning eller utströende av
askor.
 
Personligt avsked
Tillfälle för de närmaste att ta avsked av den döde i enrum. Oftast avses med uttrycket ett avsked i öppen kista, sk visning men ett personligt avsked kan ske även utan att kistan öppnas. Ett personligt avsked sker oftast i ett sk visningsrum.
 
Representant
Benämning på yrkesgrupp eller arbetsfunktion på en begravningsbyrå. Representantens uppgift är att göra i ordning den avlidne i kistan genom kistläggning och svepning, sköta transporter av avlidna, kistor och urnor samt att förbereda och ansvara för de praktiska arrangemangen vid visning, begravningsceremoni, minnesstund och gravsättning. Under exempelvis begravningsceremonin representerar representanten dels den begravningsbyrå han eller hon arbetar för, dels de anhöriga i rollen som värd.
 
Rit är en religiös form av ceremoni. Det är en fastställd ordning för en förrättning.  till En gudstjänst, kallas till exempel för ritual
 
Rättsmedicinsk obduktion
En obduktion kan vara klinisk eller rättsmedicinsk. Med klinisk obduktion avses en obduktion som faller inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Med rättsmedicinsk obduktion avses en obduktion som förordnats av polismyndighet, allmän åklagare eller allmän domstol.
 
Syftet med en rättsmedicinsk undersökning är i första hand förutom att
fastställa dödsorsaken att utreda onaturliga och misstänkt onaturliga
dödsfall samt att därvid upptäcka, bekräfta eller utesluta brott.
 
Visning
Att se den avlidne iordningställd i sin kista. Visningen är en del av begravningen och har en viktig kontrollfunktion där efterlevande kan förvissa sig om att det är rätt avliden i rätt kista, att den avlidne är klädd på rätt sätt, har de rätta minnessakerna med sig och ser ut att ha det bra .
 
Vårdnadsintyg
Handling som visar vem som har hand om en avlidens bo, dvs är den som har hand om dödsboets angelägenheter. Vårdnadsintyget skrivs under av en begravningsbyrå. Vårdnadsintyget krävs av Posten för att efterlevande ska få utkvittera försändelser i den dödes namn, exempelvis paket, stora brevförsändelser, REK och ASS mm.
 
På vissa bankkontor kräver man Postens vårdnadsintyg för att få betala räkningar i dödsboets namn från dödsboets konton. Detta är fel och saknar grund i bankernas centrala instruktioner. För anhöriga kan det dock vara bra att ha ett vårdnadsintyg tillhands för att slippa diskussionen om vad som är rätt eller fel.
 
Överlåtelse
Överlåtelsen är kanske den väsentligaste delen i begravningsceremonin i Svenska kyrkans ordning (begravningsgudstjänsten) och innebär att den avlidne överlämnas till Gud. Prästen lägger mull på kistan, alternativt gör korstecknet över kistan, och säger några ord som handlar om människans dödlighet och om uppståndelsen genom Jesus Kristus.